Brinell-hårdhetsskala

Brinell-hårdhetstestet utvecklades av den svenske ingenjören Johan August Brinell år 1900 och användes först för att mäta ståls hårdhet.
(1) HB10/3000
①Testmetod och princip: En stålkula med en diameter på 10 mm pressas in i materialytan under en belastning på 3000 kg, och intryckningsdiametern mäts för att beräkna hårdhetsvärdet.
②Tillämpliga materialtyper: Lämplig för hårdare metallmaterial som gjutjärn, hårt stål, tunga legeringar etc.
③Vanliga tillämpningsscenarier: Materialprovning av tunga maskiner och utrustning. Hårdhetsprovning av stora gjutgods och smidesstycken. Kvalitetskontroll inom teknik och tillverkning.
④Funktioner och fördelar: Stor belastning: Lämplig för tjockare och hårdare material, tål högre tryck och säkerställer noggranna mätresultat. Hållbarhet: Stålkulans intryckningsanordning har hög hållbarhet och är lämplig för långvarig och upprepad användning. Brett användningsområde: Kan testa en mängd olika hårdare metallmaterial.
⑤Anmärkningar eller begränsningar: Provstorlek: Ett större prov krävs för att säkerställa att intrycket är tillräckligt stort och noggrant, och provytan måste vara plan och ren. Ytkrav: Ytan måste vara slät och fri från föroreningar för att säkerställa mätningens noggrannhet. Utrustningsunderhåll: Utrustningen måste kalibreras och underhållas regelbundet för att säkerställa testets noggrannhet och repeterbarhet.
(2) HB5/750
①Testmetod och princip: Använd en stålkula med en diameter på 5 mm för att pressa in i materialytan under en belastning på 750 kg och mät intryckningsdiametern för att beräkna hårdhetsvärdet.
②Tillämpliga materialtyper: Tillämplig på metallmaterial med medelhårdhet, såsom kopparlegeringar, aluminiumlegeringar och stål med medelhårdhet. ③ Vanliga tillämpningsscenarier: Kvalitetskontroll av metallmaterial med medelhårdhet. Materialforskning och utveckling samt laboratorietestning. Testning av materialhårdhet under tillverkning och bearbetning. ④ Funktioner och fördelar: Medelhög belastning: Tillämplig på material med medelhårdhet och kan mäta deras hårdhet noggrant. Flexibel tillämpning: Tillämplig på en mängd olika material med medelhårdhet med stark anpassningsförmåga. Hög repeterbarhet: Ger stabila och konsekventa mätresultat.
⑥Anmärkningar eller begränsningar: Provberedning: Provytan måste vara plan och ren för att säkerställa mätresultatens noggrannhet. Materialbegränsningar: För mycket mjuka eller mycket hårda material kan andra lämpliga hårdhetstestmetoder behöva väljas. Utrustningsunderhåll: Utrustningen måste kalibreras och underhållas regelbundet för att säkerställa mätningens noggrannhet och tillförlitlighet.
(3) HB2.5/187.5
①Testmetod och princip: Använd en stålkula med en diameter på 2,5 mm för att pressa in i materialytan under en belastning på 187,5 kg och mät intryckningsdiametern för att beräkna hårdhetsvärdet.
②Tillämpliga materialtyper: Tillämplig på mjukare metallmaterial och vissa mjuka legeringar, såsom aluminium, blylegeringar och mjukt stål.
③Vanliga tillämpningsscenarier: Kvalitetskontroll av mjuka metallmaterial. Materialprovning inom elektronik- och elindustrin. Hårdhetsprovning av mjuka material under tillverkning och bearbetning.
④Funktioner och fördelar: Låg belastning: Kan användas på mjukare material för att undvika överdriven indentation. Hög repeterbarhet: Ger stabila och konsekventa mätresultat. Brett användningsområde: Kan testa en mängd olika mjukare metallmaterial.
⑤ Anmärkningar eller begränsningar: Provberedning: Provytan måste vara plan och ren för att säkerställa mätresultatens noggrannhet. Materialbegränsningar: För mycket hårda material kan det vara nödvändigt att välja andra lämpliga hårdhetstestmetoder. Utrustningsunderhåll: Utrustningen måste kalibreras och underhållas regelbundet för att säkerställa mätnoggrannhet och tillförlitlighet.