Brinell -hårdhetstestet utvecklades av den svenska ingenjören Johan August Brinell 1900 och användes först för att mäta stålens hårdhet.
(1) HB10/3000
①testmetod och princip: En stålkula med en diameter på 10 mm pressas in i materialytan under en belastning på 3000 kg, och indragningsdiametern mäts för att beräkna hårdhetsvärdet.
② Tillämpliga materialtyper: Lämplig för hårdare metallmaterial som gjutjärn, hårt stål, tunga legeringar, etc.
③ Kommon applikationsscenarier: Materialtestning av tunga maskiner och utrustning. Hårdhetstestning av stora gjutningar och förlåtelser. Kvalitetskontroll inom teknik och tillverkning.
④Funktioner och fördelar: Stor belastning: Lämplig för tjockare och hårdare material, tål större tryck och säkerställa exakta mätresultat. Hållbarhet: Stålkulinförstärkaren har hög hållbarhet och är lämplig för långsiktig och upprepad användning. Brett utbud av applikationer: Kunna testa en mängd hårdare metallmaterial.
⑤Noter eller begränsningar: Provstorlek: Ett större prov krävs för att säkerställa att intryck är tillräckligt stor och korrekt och ytan på provet måste vara platt och ren. Ytkrav: Ytan måste vara slät och fri från föroreningar för att säkerställa mätningens noggrannhet. Utrustningens underhåll: Utrustningen måste kalibreras och underhållas regelbundet för att säkerställa testens noggrannhet och repeterbarhet.
(2) HB5/750
①testmetod och princip: Använd en stålkula med en diameter på 5 mm för att trycka in i materialytan under en belastning på 750 kg och mät indragningsdiametern för att beräkna hårdhetsvärdet.
② Tillämpliga materialtyper: Tillämpligt på metallmaterial med medelhårdhet, såsom kopparlegeringar, aluminiumlegeringar och medelhårdhetstål. ③ Vanliga applikationsscenarier: Kvalitetskontroll av medelhårdhetsmetallmaterial. Materialforskning och utveckling och laboratorietestning. Testning av materialhårdhet under tillverkning och bearbetning. ④ Funktioner och fördelar: Medium belastning: Tillämplig på material med medelhårdhet och kan mäta deras hårdhet exakt. Flexibel tillämpning: Tillämplig på olika medelhårdhetsmaterial med stark anpassningsförmåga. Hög repeterbarhet: Ger stabila och konsekventa mätresultat.
⑥Noter eller begränsningar: Provberedning: Provytan måste vara platt och ren för att säkerställa mätresultatens noggrannhet. Materialbegränsningar: För mycket mjuka eller mycket hårda material kan andra lämpliga hårdhetstestmetoder behöva väljas. Utrustningens underhåll: Utrustningen måste kalibreras och underhållas regelbundet för att säkerställa mätningens noggrannhet och tillförlitlighet.
(3) HB2.5/187.5
①testmetod och princip: Använd en stålkula med en diameter på 2,5 mm för att trycka in i materialytan under en belastning på 187,5 kg och mät indragningsdiametern för att beräkna hårdhetsvärdet.
② Tillämpliga materialtyper: Tillämpligt på mjukare metallmaterial och vissa mjuka legeringar, såsom aluminium, blylegering och mjukt stål.
③ Kommon applikationsscenarier: Kvalitetskontroll av mjuka metallmaterial. Materialprovning inom elektronik och elektriska industrier. Hårdhetstestning av mjuka material under tillverkning och bearbetning.
④Funktioner och fördelar: Låg belastning: Tillämplig på mjukare material för att undvika överdriven intryck. Hög repeterbarhet: Ger stabila och konsekventa mätresultat. Brett utbud av applikationer: Kunna testa olika mjukare metallmaterial.
⑤ Anmärkningar eller begränsningar: Provberedning: Provytan måste vara platt och ren för att säkerställa mätresultatens noggrannhet. Materialbegränsningar: För mycket hårda material kan det vara nödvändigt att välja andra lämpliga hårdhetstestmetoder. Underhåll av utrustning: Utrustning måste kalibreras och underhållas regelbundet för att säkerställa mätnoggrannhet och tillförlitlighet.
Posttid: november 20-2024
